Kommunalt självstyre bidrar till innovation

25 Mar

Regelrådgivarna följer den pågående kongressen där Sveriges Kommuner och Landsting ska välja ny politisk ledning.

Som rådgivare när det gäller att utveckla en effektiv offentlig förvaltning ser vi dagligen exempel på att ett starkt kommunalt självstyre ger mångfald och bidrar till innovation och nya arbetssätt. Det var därför mycket positivt att Lena Micko som nyvald ordförande kritiserade ökad statlig detaljstyrning och betonade vikten av att försvara det kommunala självstyret.

Vi tror att den kommunala mångfalden är en styrka när det gäller att vara innovativ och utveckla nya arbetssätt och metoder som sedan kan spridas till fler. Ett aktuellt exempel är Rättviks arbete med Tillväxt & Tillsyn där vi nu räknar till total sju kommuner som anslutit sig till en pågående förstudie om att införa detta arbetssätt i fler kommuner.

Rättviks nyskapande och långsiktiga arbete har på fem år tagit kommunen från plats 240 till plats 83 på Svenskt Näringslivs ranking över lokalt företagsklimat. Arbetet har även fått stor uppmärksamhet i media och hyllas av de lokala företagen.

Filmen nedan är inspelad vid ett seminarium hos Svensk Handel och ger en presentation av tankarna bakom arbetet med Tillväxt&Tillsyn som i grunden handlar om att skapa ett hållbart samhälle.

Detta är bara ett exempel på ett nytt och innovativt arbetssätt som kunnat utvecklas tack vare den mångfald och den frihet som det kommunala självstyret ger kommunerna.

Vi på Regelrådgivarna delar gärna med oss av fler exempel och vill betona potentialen i att det finns 290 olika lösningar – samtidigt som detta även kräver en god samordning. Att en och samma bygglovsansökan kostar mellan 6 500 och 80 000 kr beroende på i vilken kommun man ansöker är givetvis en orimlighet…

Men detta är något som går att lösa utan krav på statlig detaljstyrning.

/Oscar Fredriksson, VD Regelrådgivarna

Inspections Reform Conference 2014

11 Sep

Regelrådgivarna deltog igår som talare vid årets största internationella regelförenklingskonferens “Inspections Reform Conference 2014”. Värd för konferensen var Brittiska regeringen i samarbete med bl.a Världsbanken och OECD. Totalt hade konferensdeltagarna möjlighet att lyssna till 88 talare från 25 länder. Oscar Fredriksson från Regelrådgivarna var precis som vid den tidigare konferensen 2012 enda svensk på plats och talade på temat “Building trust and confidence”. Det bärande exemplet i presentationen var Rättviks arbete med Tillväxt & Tillsyn. Här visas “Rättelsetrappan” som praktiskt exempel på ett funktionellt verktyg för att bygga ömsesidigt förtroende mellan inspektörer och företag. Presentation of the “Correction Stairway” as a tool for building trust and confidence locally:

“The foundation of the Correction Stairway is built on communication and mutual understanding of roles between inspectors and business. The first step in order to promote compliance is verbal communication and advice, next step is written communication, and then follows injunction, sanction and prohibition. There have been a great positive support for the model – both from inspectors and local business.”

IMG_5309

Concluding remarks:

– Building trust between inspectors and business is a process that takes time and you need a clear strategy if you are to succeed. – This kind of simplistic models such as the “Correction Stairway” might be really helpful in the process. – Building trust is easier on the local level and the national agencies should be more supportive to local initiatives.

IMG_5307 Välkommen att kontakta Oscar via vår hemsida http://www.regelradgivarna.se eller e-post oscar@regelradgivarna.se om du vill veta mer om hur andra länder arbetar med sitt förenklings- och förändringsarbete för att nå minskat krångel och bättre företagsklimat. Vi på Regelrådgivarna har även ett nära samarbete med Tillväxt & Tillsyn i Rättviks kommun och erbjuder stöd till de kommuner som vill ta fasta på erfarenheterna från Rättvik i sitt eget förändringsarbete. Ta gärna del av Twitterflödet från konferensen via hashtaggen #irnconf eller läs mer via konferensens expertforum på LinkedIn

Stora skillnader i kommunernas regeltillämpning

8 Sep

Regelrådgivarna reser just nu runt i landet på uppdrag av Näringslivets Regelnämnd, NNR, och berättar om vilka skillnader man kan se när det gäller regeltillämpningen på kommunal nivå. NNR har under 2012 tagit fram en uppföljning av den undersökning som presenterades 2010 och kan visa på ett flertal goda exempel där kommuner avsevärt förkortat sina handläggningstider och moderniserat sitt tillsynsarbete. 

NNR har bland annat granskat hur kommunerna arbetar med att ge stöd och service till de lokala företagen genom olika s.k. lotsfunktioner. Den mest intressanta delen av undersökningen rör dock hur kommunen sköter sitt myndighetsuppdrag när det gäller tillämpningen av olika regelverk. NNR har särskilt granskat handläggningstider och avgiftsnivåer avseende kommunernas arbete med livsmedelstillsyn, bygglov, miljöfarlig verksamhet och serveringstillsånd.

Handläggningstider och avgiftsnivåer varierar med flera veckor och tusentals – eller i vissa fall tiotusentals – kronor mellan kommunerna. Resultaten från NNRs undersökning kommer att presenteras vid ett antal regionala träffar runt om i landet och redan efter de inledande besöken i Skåne och Blekinge har det skapats en omfattande debatt kring reusultaten (läs exemepelvis denna ledare i Kvällsposten).

Undersökningen visar också att det finns gott om kommuner som utgör goda exempel inom ett flertal områden och sammantaget så har närmare 30 procent av kommunerna lyckats korta sina handläggningstider jämfört med tidigare undersökning. Ett exempel på detta är Ronneby som genom ett aktivt arbete lyckats mer än halvera handläggningstiden för bygglov vilket givetvis borde inspirera fler kommuner.

En ständigt återkommande fråga är kommunernas system med att ta ut årliga tillsynsavgifter även de år då det inte sker någon tillsyn på plats hos företagen. I denna del måste kommunerna bli mycket tydligare med att redovisa hur avgifterna används och vad det är företagen betalar för. Olofström, Karlshamn, Sölvesborg och Rättvik är några kommuner som börjat modernisera sitt tillsynsarbete och fakturerar företagen en tillsynsavgift först efter det att tillsynen genomförts. Detta kan låta självklart men den stora majoriteten av kommunerna debiterar företagen en årlig avgift oberoende av om det sker någon tillsyn eller inte.

Det finns mycket mer intressant information, jämförelser, goda exempel och förslag på lösningar att hämta ur NNRs undersökning och via denna länk finns möjlighet att ta del av underlaget och se vilka orter som kommer att besökas under hösten. På samtliga orter är det Svenskt Näringslivs regionkontor som står som inbjudare i samarbete med Företagarna, Visita, LRF, Fastighetsägarna och Svensk Handel.

Välkommen att ta kontakt med oss på NNR och Regelrådgivarna om du är intresserad av en fördjupad genomgång och analys av resultaten.

Ta hjälp av OECD för att påverka rutiner för tillsyn och kontroll

20 Jun

Nu finns möjlighet att komma med inspel till OECD på området “Inspections Reform” och jag vill starkt rekommendera såväl enskilda företagare som näringslivsorganisationer och tjänstemän på kommuner, myndigheter och departement att delta i detta arbete. OECD önskar svar innan 31 augusti.

OECD skriver bl.a. följande:

“The goal of this consultation document is to present a basis for discussion on key issues as well as some key principles on which effective and efficient regulatory enforcement and inspections should be based in pursuit of the best compliance outcomes and highest regulatory quality.”

Länk till OECD 

Regelförenkling – en kommunal fråga med stor potential

8 Apr

REGELRÅDGIVARNA

Aphram Melki m.fl. skriver väl i Dagens Samhälle om behovet av att förenkla och samordna regelverken för små företag. Detta är en viktig fråga och Näringslivets Regelnämnd (NNR) presenterade för några veckor sedan en rapport som visar att denna stora grupp företag upplever ett ökat regelkrångel. Vi på Regelrådgivarna vill i detta sammanhang framhålla kommunernas roll i arbetet med regelförenkling – inte minst när det gäller tillsynsfrågor och behovet av att arbeta mer riskbaserat.

Handläggningstiden för ett typiskt standardärende som ett serveringstillstånd kan skilja på flera månader och avgiften för tillsynen kan skilja mellan 0 och 24 000 kronor ­beroende på kommun. Det är givetvis inte rimligt att handläggningstider och avgifter varierar så stort mellan olika kommuner när det i grunden rör sig om en tillämpning av samma regelverk. Många företagare ifrågasätter också systemet med årliga avgifter och vill se en tydligare koppling mellan den tillsynsavgift man betalar och kommunens arbetsinsats.

View original post 457 more words

Regelförenkling – en kommunal fråga med stor potential

11 Mar

Aphram Melki m.fl. skriver väl i Dagens Samhälle om behovet av att förenkla och samordna regelverken för små företag. Detta är en viktig fråga och Näringslivets Regelnämnd (NNR) presenterade för några veckor sedan en rapport som visar att denna stora grupp företag upplever ett ökat regelkrångel. Vi på Regelrådgivarna vill i detta sammanhang framhålla kommunernas roll i arbetet med regelförenkling – inte minst när det gäller tillsynsfrågor och behovet av att arbeta mer riskbaserat.

Handläggningstiden för ett typiskt standardärende som ett serveringstillstånd kan skilja på flera månader och avgiften för tillsynen kan skilja mellan 0 och 24 000 kronor ­beroende på kommun. Det är givetvis inte rimligt att handläggningstider och avgifter varierar så stort mellan olika kommuner när det i grunden rör sig om en tillämpning av samma regelverk. Många företagare ifrågasätter också systemet med årliga avgifter och vill se en tydligare koppling mellan den tillsynsavgift man betalar och kommunens arbetsinsats.

När det gäller frågor som rör livsmedelshantering och krav på ­vattenkvalitet kan den enskilda kommunens tillämpning av regelverket i många fall vara avgörande för om man överhuvudtaget kan starta en verksamhet eller inte. Grunden för livsmedelstillsynen är att det skall ske en riskbaserad bedömning i varje enskilt fall. Att kräva separat personaltoalett eller avancerad köksutrustning på ett enkelt sommarcafé är ett exempel på krav som kan ifrågasättas. Ett grundproblem är att den riskbedömning som är bärande för hela livsmedelslagstiftningens uppbyggnad oftast inte får tillräckligt utrymme. I praktiken innebär detta att ­kommunerna i många fall ställer krav på företagen att göra investeringar och införa rutiner som inte är motiverade ur ett riskperspektiv.

Regelrådgivarna arbetar just nu på en exempelsamling baserad på praktiska exempel för hur man med enkla medel kan förbättra det lokala företagsklimatet. Vår erfarenhet är att det finns ett stort fokus på att skapa bra lokalt företagsklimat men att det saknas goda exempel på vad kommunerna bör göra rent konkret. Som komplement till dessa exempel kommer vi även att ta med en mer ingående analys kring den förenklingspotential som finns på livsmedelsområdet.

En av våra slutsatser är att det finns all anledning att öka det regionala samarbetet mellan kommunerna och bygga upp gemensamma enheter för att kunna dra nytta av fördelarna med ett mer riskbaserat tillsynsarbete. Det finns också redan idag exempel på kommuner som ­samarbetar med olika certifieringsorgan för att ­undvika onödiga ­dubbelkontroller.

Jag har tidigare lyft fram Nyköpings livsmedels­enhet som ett tydligt exempel på att ett tydligt riskbaserat arbetssätt och en hög grad av service­tänkande även leder till god livsmedelshygien. Exemplet Nyköping visar att de små lokala företagen uppskattar en nära dialog. En dialog som förs med utgångspunkten att kommunens uppgift är att hjälpa företagen att göra rätt. Detta är även det perspektiv som präglar debatten internationellt eftersom det är mer resurseffektivt att hjälpa företagen att göra rätt. En förutsättning är då att kommunen har en tillräcklig bemanning på tillsynsenheterna och god kompetens hos sina inspektörer. Det är därför särskilt välkommet med en debatt kring hur kommunerna kan samverka bättre på regional nivå. Särskilt för små och medelstora kommuner finns här en stor möjlighet att både stärka kontrollen och bidra till ett bättre lokalt företagsklimat.

Vi tar gärna emot fler konkreta exempel så om du vill dela med dig av dina erfarenheter är du välkommen att kontakta oss via regelradgivarna@regelradgivarna.se
Ta gärna del av och kommentera några av våra tidigare inlägg i denna fråga:

Newsmill “Dialog med företagen sker bäst på lokal nivå”

Dagens Samhälle “Minskat krångel ger bättre tillsyn och lägre kostnader”

Södermanlands Nyheter “Enklare regler är en lokal fråga”

Södermanlands Nyheter “För att öka turismen krävs ett minskat regelkrångel”

Se även våra inlägg under kategorin Regulatory Reform för en kortfattad internationell utblick.

Debatt om livsmedelstillsyn på Newsmill

3 Mar

Läs gärna Regelrådgivarnas inlägg i debatten om livsmedelstillsyn på Newsmill. Vi skriver bl.a. att fokus bör ligga på att förbättra dialogen med företagen snarare än att centralisera tillsynsansvaret. Övriga debattörer är bl.a. Håkan Sörman på Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt Marie Söderqvist och Åke Rutegård från Livsmedelsföretagen respektive Kött- och charkföretagen.

Follow

Get every new post delivered to your Inbox.

Join 1,664 other followers