Bristfälliga konsekvensutredningar hos departement och myndigheter

Idag har Regelrådet presenterat sin årsrapport över hur väl departement och myndigheter utreder konsekvenserna av förslag till nya regelverk.

Precis som föregående år konstaterar Regelrådet att en majoritet av de utredningar som upprättas inte håller tillräckligt hög nivå.

Endast 42 procent av de granskade konsekvensutredningarna får godkänt.

Inom regeringskansliet ligger andelen godkända konsekvensutredningar på låga 3o procent – villket är ett sämre resultat än föregående år.

Rapporten i sin helhet kan läsas via denna länk och vi återkommer med en mer omfattande analys om någon dag.

Regelrådgivarna vill dock understryka vikten av Regelrådets arbete. Det finns även bland internationella experter ett stort stöd för att inrättandet av en granskningsfunktion – ibland kallad “Watchdog” – är en av de viktigaste åtgärderna för ett framgångsrikt arbete med regelförenkling.

Det kan dock vara så att Regelrådets mandat behöver stärkas för att tvinga fram bättre underlag. Idag är Regelrådets yttranden endast rådgivande och ett radikalt förslag är givetvis att skärpa kontrollen och Regelrådets mandat så att inga nya regler får införas utan en godkänd konsekvensutredning.

Regelrådet har även en exempelsamling med goda exempel på konsekvensutredningar för den som vill fördjupa sig ytterligare i frågan.

Regelrådgivarnas expertgrupp på LinkedIn

Regelrådgivarna har även en expertgrupp på LinkedIn för alla som vill knyta kontakter inom Sverige och även ta del av den diskussion som förs internationellt.

En fråga som diskuterats mycket internationellt är vilka faktorer som är viktigast för ett effektivt regelförenklingsarbete på nationell nivå. Vi genomförde därför en enkät riktad till de olika internationella experterna i grupperna ”Regulatory Reform” and ”Smart Regulation”.

Experterna betonade behovet av en instans i form av en “watchdog” som granskar nya regler för att undvika ökat regelkrångel. Det måste emellertid även betonas att betydelsen av en “watchdog” givetvis är beroende av vilket mandat man ger till denna instans.

Det är även intressant att samråd med näringslivet “consultation with business” placerar sig före några av de faktorer som Världsbanken identifierat som de viktigaste framgångsfaktorerna när man granskade arbetet i Nederländerna.

Nedan finns resultaten från undersökningen som tidigare publicerats på LinkedIn.

“Given the discussion on the most important factors to successfully work on Better Regulation I made a poll among the international experts in the groups ”Regulatory Reform” and ”Smart Regulation”

The alternatives was based on the World Bank review of the Dutch approach which pointed out 4 reasons for success: 1) Reduction target, 2) Coordination by the Ministry of Finance 3) Independent agency for scrutinizing legislation and 4) Commitment of all major political parties. To these alternatives I also added 5) Consultation with business as one extra alternative. The total results from both groups are as follows:

1. Watchdog function for new legislation, 19 votes (35%)
2. Net target to reduce admin burdens, 14 votes (25%)
3. Consultation with business, 10 votes (18%)
4. Support by all major political parties, 9 votes (16%)
5. Coordination by the ministry of finance, 3 votes (5%)

Total votes 55 (both groups)”